IMG_4045

Det här kommer bli ett djupt inlägg mina vänner .. Jag känner att jag måste och att jag vill. Vet inte riktigt vart jag ska börja? Jag vill väl börja med att säga att mitt nyårslöfte 2014 är:  Älska mig mer, och inte ha några krav. Jag tycker att dagens samhälle är så sjukt, samtidigt som jag känner att jag bidrar lite till det. Men jag hoppas verkligen man ser mig Rebecca Fredriksson igenom detta. Jag springer inte alltid runt i klackar och är snyggt klädd, tränar och lever livet. Tro mig! Kanske inte visar den sidan supermycket här, men ska nog ändra på det.

Att människor idag mår dåligt, är inget konstigt. Med tanke på hur samhället ser ut, du ska vara på ett sätt, du ska se ut på ett sätt, du ska umgås med vissa människor, du ska umgås med rätt människor, du ska äta och njuta av av det goda, samtidigt som du ska ha den snyggaste kroppen, du ska vara supersnygg samtidigt som du inte ska lägga någon vikt på hur du ser ut. Man ska ha det bästa jobbet, och gärna fem olika jobb.  Du ska ha instagram, du ska ha facebook, du ska också ha flest följare, du ska träna, du ska träna 5 gånger i veckan, du ska ha kille, du ska ha den där snygga killen. Ni ska vara på ett viss sätt, man ska visa alla hur bra man har det. Det här med att vara uppkopplad hela tiden, att man hela tiden ser vad alla gör, vart alla ska, hur alla mår, hur alla lever av livet.  Man ska alltid på något sätt, inte alla och inte alltid men de flesta göra vardagen finare än vad den faktiskt är. Den lilla fasad påverkas alla människor så mycket, många påverkas positivt av det men det är tyvärr väldigt många som påverkas negativt av det. Det är just dit jag vill komma, det ska inte behöva vara så? Ingen ska behöva må dåligt.  Jag skriver sällan så mycket privat här, men idag kände jag för det, ni vet inte heller så mycket om min bakgrund .. Det många inte vet är att jag själv har varit där, jag har mått så sinnesjukt dåligt, varje dag var ett helvete. Det var många hemska år av depression, ångest, press, stress, höga krav, magont och illamående. Jag var även grym på att dölja detta, det var ingen som kunde ana att jag ens mådde dåligt, alla såg mig alltid som den där glada tjejen med de perfekta livet. Men ingen visste vad egentligen som föregick i min hjärna och vad min kropp gick igenom. Hur ful, äcklig och vidrig jag kände mig. Hur jag aldrig kände mig älskad av någon, aldrig förstod att varför någon ens älskade mig? De är inget jag önskar min värsta fiende, att må psykiskt dåligt är bland det värsta man kan vara med om. Jag trodde aldrig att jag skulle stå på mina egna ben igen, att jag skulle älska mig själv och att jag skulle känna mig älskad. Men jag hade turen att komma ur det, vilket jag är så förbannat lycklig för, alla har tyvärr inte den turen, alla klarar inte detta. Det är fortfarande tufft, och det ligger där inne men nu har jag bearbetat det så mycket och har kommit så långt med mig själv. Vissa hinner  dock aldrig inse hur bra dom faktiskt är, och det är så jävla hemskt. Jag sitter och gråter när jag skriver detta nu. Det får inte gå såhär långt, vi måste ändra på detta, det får inte vara såhär. Vi måste få bort alla höga krav och sjuka ideal. Ingen ska behöva tycka så illa om sig själv,  ingen ska behöva ha så höga krav och press på sig själv. Det finns så många människor omkring dig som du kanske tror mår hur bra som helst skrattar högst och ler mest men egentligen mår skit. Försök att se igenom, och ta hand om varandra. Det jag vill säga med detta är att vi måste sluta med dessa höga krav, denna press och dessa måsten. ÄLSKA DIG SJÄLV, INSE HUR VACKER DU ÄR OCH NJUT AV ATT DU ÄR DU. DET FINNS INGEN SOM ÄR SOM JUST DU, DET ÄR DET SOM ÄR SÅ FANTASTISKT. Jag vet att det är svårt, men ta hand om varandra och försök att bara vara och inte känn någon press.

Idag vill jag bara ge alla en fet kram och en fet puss och jag hoppas att alla ni där ute inser hur bra ni är oavsett hur ni är, hur ni ser ut eller vad ni gör. Alla är fina! Jag hoppas inte att mina träningsbilder, mina outfits och min blogg bidrar till detta. För då ska jag jobba på detta ännu mer, jag hoppas ni ser min personlighet bakom mina ”ytliga inlägg” jag är väldigt noga med att faktiskt även skriva när jag mår dåligt och allt inte är på topp. För livet är inte alltid på topp, det är inte svart eller vitt. Jag gör detta för jag tycker det så otroligt roligt, och jag älskar att kunna hjälpa och inspirera er. Detta inlägg kanske nu blev lite rörigt, men jag hoppas att ni förstår vad jag ville få ut av det.

0

15 reaktioner på “”

  • Julia skriver:

    jag är nog lite påväg in i det där, men jag är ju sjutton. Hormonernas fel har jag hört, men det suger ändå.
    Tyckte detta var så fint Rebecca. Mer sånt. Du är levande.
    Tack

    • Rebecca Fredriksson skriver:

      Ja hormonerna kan spöka en hel del, ge det lite tid. det kommer förhoppningvis bli bättre. Glöm inte hur bra du är, på riktigt! Ingen ska behöva må dåligt. Försök att göra och tänka på saker som får dig att må bra oavsett vad det är. 🙂 tack snälla du! Jättestor kram til dig!

  • Erika skriver:

    Riktigt bra skrivet och precis så är det ju också, tyvärr!

  • Malin skriver:

    Jag är en av alla de som är inne i en väldigt långvarig depression, har ständig ångest och känner det där illamåendet över mig själv. Men under tiden jag läste din text, så kände jag att jag dög. Tack.

    • rebecca skriver:

      Jag vet hur det är ..Usch det ska inte vara så. Blir så ledsen när jag läser detta, försök att fokusera på det som faktiskt gör dig glad och gör saker som enbart får dig att må bra. Såklart du duger, utan tvekan. Vi alla duger, och vi är alla värda att bli älskade och älska oss själva. Jag vet att det är tufft, men kämpa på. Du är stark! Prata med någon, som är utifrån det kan hjälpa mycket. Vad glad ja blir, att min lilla text gav något iallfall. Massor kramar till dig!

  • sanne skriver:

    Jättebra skrivet!
    Mer personliga inlägg!:))

  • Camilla Wihlborg skriver:

    Word.
    en fet kram tillbaka till dig.

  • Fridah skriver:

    Otroligt bra skrivit Rebecca!! KRAM

  • nelsonkatt skriver:

    Vill bara säga att du verkar vara en otroligt gullig o fin person. Stor kram till dig! <3

  • Louise YaNa Eriksson skriver:

    Instämmer tillfullo!!!! BRA REBECCA!!!!

  • anonym skriver:

    kolla twitter, du verkar inte va så omtyckt av vissa ,.,.pga ditt inlägg

  • anna skriver:

    vad gjorde du för att ta dig ur detta? jag har smått börjat må dåligt. o tycker att alla andra är så jävla mycket snyggare än vad man tycker om sig själv. har höga krav på mig själv. tänker mer negativt än positivt om saker o ting kring mig själv. vill inte tänka vill inte ha krav, vill bara va glad, tycka om mig själv…..

  • Sandra skriver:

    Hej Rebecka.
    Jag skriver till dig nu, för att jag följde dig gör ett bra tag sedan men kände att det blev mer och mer ytligt och slutade därför att följa dig. Jag hittade dock dig på instagram och såg att du skrivit detta personliga inlägg, vilket fick mig att känna att du är en inspirationskälla. Jag lider av ätstörningar och lidit med psykiskt ohälsa i flera år, ingen varken ser eller hör mig. Varje kväll lägger jag mig med tårar i ögonen och önskar att jag aldrig mer vaknar upp. Jag har en extremt dysfunktionell familj och endast två nära vänner så i jul blir jag ensam. Vilket känns väldigt tråkigt då alla skriver om julklappar, julmat, familjeband men jag kommer inte kunna fira julen, jag blir ensam. Efter att ha läst det här inlägget nu så ska jag gå ner till affären och köpa mig något gott för att försöka göra det bästa av en ensam jul, trots ätstörningar och ständig panikångest över mitt liv. Jag ska inte behöva känna den pressen över en perfekt tradionell jul med en familj jag inte har, ska inte behöva känna stressen över att ha en perfekt kropp och dras med i hetstränings trenden. Jag är jag, precis dom du är du! Tack för det här inlägget! Jag har sett dig många gånger på stan och du strålsr verkligen, mer personliga inlägg röstar jag för och tack för att du delar med dig, så starkt gjort. Tror många som inte mår bra känner sig mindre ensamma nu, jag gör det iaf. Åh, vill bara ge dig en bamsekram! Förlåt om kommemtaren blevbför rörig, hoppas du förstår hur detta möjligtvis räddar min jul, åtminstone litegrann. Du är bra och är sååå värd att må bra!! ♡

  • Dani skriver:

    Skulle du inte kunna skriva lite om hur du tog dig ur det? Jag älskar inte mig själv och har inte gjort på väldigt väldigt länge, och jag känner aldrig att jag duger eller att jag ens är värd någonting. Självförakt liksom, och cirkeln är omöjlig att ta sig ur. Så det hade varit till stor hjälp om du kanske kunde dela med dig av några tips/hur du gjorde för att bryta mönstret. Det var himla fint av dig att skriva ett sånt här inlägg, verkligen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.